Unesco Sweden

Om du vill läsa världsarvskonventionen så finns den att beställa kostnadsfritt 
här  eller att skriva ut den som pdf. I samma broschyr finns också information om de svenska världsarven.

Vi du veta mer om bakgrunden till arbetet med världsarven, eller hur du kan arbeta med Världsarven i skolan? Då kan du kan skriva ut tre längre texter om världsarven här,

1: Om världsarvskonventionen
2: Om svenska världsarv
3: Hur man kan arbeta med världsarv i skolan.

– Vi blev inbjudna till samverkansgruppen för att vi är väldigt aktiva inom utbildning för hållbar utveckling. Det är ett bra forum för nätverkande och diskussion för att föra fram utbildning för hållbar utveckling i Sverige och internationellt, säger Gunilla Elsässer från Världsnaturfonden.

Hur arbetar din organisation med utbildning för hållbar utveckling i Sverige?

– Vi har en rad olika projekt. Ett initiativ går ut på att stödja tio modellskolor att bli spjutspetsar inom utbildning för hållbar utveckling, där man greppar hela skolan. Projektet har hållit på i 1,5 år och pågår hela 2010. Där arbetar man med utbildning för hållbar utveckling i ledningen för skolan, i den lokala skolplanen, i elevinflytandet. i metoder och innehåll i undervisningen, berättar Gunilla Elsässer.

– Vi har också en hel del material på vår webbplats med 22 000 nedladdningar per år och vi jobbar med lärarfortbildning.

På det senaste samverkansmötet diskuterades Unescos budget och verksamhet inför generalkonferensen som hålls i höst.

- Samverkansgruppen är ett bra sätt att hålla sig uppdaterad på initiativ och material inom området. Länken till regeringen är också viktig. Det uppstår bra diskussioner i samverkansgruppen om utbildning för hållbar utveckling som Svenska Unescorådet sedan kan föra vidare till regeringsnivå.

Vad är det viktigaste i arbetet för  utbildning för hållbar utveckling som du ser det?

– Det ligger på flera fronter. Dels att utbildning för hållbar utveckling blir tydligt i styrdokumenten.

– Ute på skolor pågår många goda exempel där engagerade lärare och elever arbetar med utbildning för hållbar utveckling, men för att det ska få ett bredare genomslag behövs också en kraftsamling för kompetensutveckling för lärare.

Text och foto: Karin Oscarsson

I Unesco Courier nummer fyra 2009 med fokus på skola och lärande för hållbar utveckling kan man läsa om arbetet som bedrivs i Jordanien, Kenya, Bolivia och Kina. I reprotaget från Kenya beskrivs hur man med enkla medel kan skapa medvetenhet hos elever om hållbar utveckling.

Prinsessan Laurentien av Nederländerna berättar om sitt arbete mot analfabetism, som hon har ägnat sig åt i mer än 20 år.

I debattartikeln uppmanar Thurdin hela regeringen och inte minst Utbildningsdepartementet att ta med utbildning för hållbar utveckling på allvar. Lärarutbildningen måste ändras och läroplaner för alla utbildningsnivåer måste innehålla utbildning för hållbar utvecklings tre aspekter; miljö, ekonomi och den sociala aspekten.

Göre Thurdin uppmärksammar att det inom utbildningspolitiken inte alls pratas om utbildning för hållbar utveckling, till exempel nämndes hållbar utveckling bara en enda gång i gymnasieutredningens betänkande. Hon menar att det då är fel på utredningens direktiv.

– Hela utbildningssystemet måste genomsyras av ett holistiskt synsätt, där hållbar utveckling omfattar allt som krävs för fred, god miljö och god hälsa. Allt måste utgå ifrån principer och värderingar som bygger på en etik för hållbarhet. Här har Unesco en stor betydelse i det internationella utvecklingsarbetet, genom sin normativa roll, säger Görel Thurdin.

Lasantha Wickrematunge, född 1958 i Colombo, Sri Lanka, var en välkänd journalist och redaktör för Sunday Leader, en tidning som han själv startade tillsammans med sin bror. I Sunday Leader förde de en kampanj mot kriget mellan Sri Lankas armé och tamilerna. I januari 2009 mördades han på väg till sitt arbete.

– Juryns val föll enhälligt på en man som var tydligt medveten om farorna han utsatte sig för, men ändå fortsatte yttra sig. Han fortsätter att inspirera journalister över hela världen, sade Joe Thloloe, pressombudsman i Sydafrika och ordförande i juryn för pressfrihetspriset.

Wickrematunge var medveten om att han riskerade att dödas på grund av sitt arbete och hade innan sin död skrivit en ledarartikel som skulle publiceras efter hans död.

Läs Lasantha Wickrematunges ledare, And Then They Came For Me.

The Sunday Leader

Att det blev just den 23 april som valdes av AV Unescos generalförsamling har många grunder. Det är datumet för Shakespeares och Cervantes dödsdagar och flera andra kända författare dog eller föddes denna dag.

I Sverige uppmärksammas dagen runt om i landet på många bibliotek där man har författarträffar och Författarcentrum i Stockholm bjuder in till en läsestafett på kvällen 23 april.

Speciellt fokus för årets firande av Världsboksdagen är bokens betydelse för kvalitetsutvecklingen i utbildningen och kopplingen mellan mänskliga rättigheter och tryckfrihet.

Läs mer om firandet av världboksdagen i Sverige » 

Händelser i världen runt världsboksdagen »

På beställningssidan kan man beställa ett vykort för Världsboksdagen.
Beställ vykort

Ungefär 700 experter och intressenter samt trettiosex ministrar från olika länder kommer att träffas på Bonnkonferensen som markerar halvtid för FN:s decennium för utbildning för hållbar utveckling.

Konferensen kommer att understryka vikten av lärande för hållbar utveckling i all utbildning, främja utbyte, särskilt mellan länder i nord och syd, fastställa resultat för decenniet och utveckliga strategier för framtiden. en deklaration som grundas på debatten och med riktlinjer för de kommande fem åren kommer att antas.

Sveriges högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg är en av talarna under högnivådelen av konferensen den 31 mars.

- Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet är något som är aktuellt just nu. Konventionen antogs av Unescos generalkonferens 2003 och trädde i kraft 2006. Sverige har ännu inte ratificerat konventionen men ratificeringsprocessen har nu startat, säger Carl Peter Hedin, på Svenska Unescorådet.

För att utreda vilka konsekvenser som en svensk ratificering av konventionen skulle ha för den nationella hanteringen av frågorna har regeringen nyligen gett Institutet för språk och folkminnen - tillsammans med ett flertal andra organisationer - i uppdrag att ta fram ett förslag till nationellt genomförande av Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet.

Frågor som seminarierna ska diskutera är:

Varför hamnar viss kultur på soptippen medan andra bevaras på museer? Vad skiljer mellan att skydda och bevara? Vad är skillnaden mellan estetik, funktion och nostalgi? Hur mycket betyder konstnärlig kvalitet, kulturella uttryck i vardag och fest för individer och grupper och kulturers marknadsvärde?

Man ska också titta på hur ratificeringsprocessen ska gå till i Sverige och hur konventionen har tagits emot i de nordiska grannarna Island och Norge.

Medverkande på det första seminarietillfället är Valdimar Hafstein, biträdande professor etnologi/folklore Islands universitet, som har doktorerat på konventionens tillkomst, Ingrid Johansson Lind, generaldirektör Institutet för språk och folkminnen, Magne Velure, etnolog, projektdirektör norska Kultur- och kirkedepartementet. Samtalsledare är Cissi Askwall, kommunikationschef på Vetenskap & Allmänhet.

Tid: Måndag 30 mars 2009 klockan 18:00 - 20:30.

Plats: Stallet folk- och världsmusik, Stallgatan 7,Stockholm. T-bana Kungsträdgården.

De övriga två seminarierna hålls måndagarna 20 april och 11 maj.

Läs programmet

Världsvattenforumet är världens största vattenforum och arrangeras vart tredje år. Vattenrapporten, som ges ut i samband med världsvattenforum är en del i en utvärdering för att uppnå FN:s millenniemål – att människor som inte har tillgång till säkert dricksvatten ska halveras till 2015 och att onödigt utnyttjande av vattenresurser ska upphöra.

Vattenrapporten produceras vart tredje år av World Water Assessment Programme (WWAP) och bakom den står de 24 FN-organ som ingår i världsvattenprogrammet. Unesco ansvarar för dess sekretariat och man samarbetar också med regeringar och frivilligorganisationer.

Läs mer om Världsvattendagen

Läs mer om World Water Forum 

Ladda ned världsvattenrapporten Water in a changing world

Det var i november 2008 som ett femtiotal experter och policy-makers samlades i Göteborg för att ta fram rekommendationerna. Svenska Unescorådet bidrog med medel och Görel Thurdin, Unescorådets ordförande, deltog i workshopen. Rekommendationerna är ett av Sveriges bidrag till Unescos världskonferens för utbildning för hållbar utveckling, som hålls i Bonn den 31 mars-2 april i år. Läs mer om konferensen »

Skriften finns för nedladdning på vår sida om utbildning för hållbar utveckling.

Utbildning för hållbar utveckling